Denna gång också med ord, inte bara bilder. Förresten tog jag visst en liten bloggpaus denna vecka. Veckan började med en röd dag och sedan har den bara gått på, med mycket jobb på många fronter. :)
Förra fredagen flög vi alltså den nätta flygresan på en timme till Wellington, Nya Zeelands huvudstad, som ligger längst ner på nordön.
Vi landade kl 18.15(jag var tvungen att fundera lite, då jag kommit så mycket in i 6.15pm-systemet som de kör med här på Nya Zeeland) och tog en uber till vårt hotell, vilket låg helt perfekt vid vattnet mitt i city. Nya Zeeland är ett väldigt bildrivet land och lokaltrafiken dålig, så denna weekend njöt vi av att vara i en stad där det mesta faktiskt kan nås till fots.
Vi vandrade efter vattnet, besteg det lilla berget Mount Victoria, åkte bergsbanan upp till botaniska trädgården, besökte små butiker och det underbara muséet Te Papa, som är Nya Zeelands absolut bästa museum. Vi drack goda koppar kaffe och badade. Hotellet hade en inomhuspool, men den var tyvärr inte kanonfräsch. Vi hade däremot läst i hotellinfon att man som hotellgäst kunde få tillgång till det nybyggda badhuset som låg precis bredvid hotellet. På söndagkvällen gick vi dit och badade bubbelpool och simmade innan middagen. Så himla mysigt.
Att komma till Wellington från Auckland är lite som att färdas från Kungsholmen till Södermalm, då Wellington har en mer hipsterbetonad bohemisk atmosfär än något mer borgerliga Auckland. Nu är det ju inte småborgerligt med Stockholmsmått i Auckland riktigt, då det är mer vilda västern här på NZ än det mer uniforma Sverige, men det finns klart mer dragningar ditåt i jämförelse med Wellington. Vi var lite nyfikna på staden, då vi var där ett par nätter där 2005 eller 2007 och tyckte mycket mer om Wellington än Auckland då. Aucklands innerstad är ju rätt intetsägande och det var det vi såg av Auckland i princip.
Vi båda kände oss supernöjda med att bo i Auckland trots den mysiga innerstaden i Wellington. Hade jag varit 25 och barnlös hade den kanske legat högre upp på listan. Däremot är den otroligt vackra naturen kring Auckland så mycket vackrare, den prunkande, exotiska regnskogsliknande naturen, de otaliga vackra stränderna och det varmare klimatet inget vi skulle vilja byta bort. Wellington är känt som The windy city och vi hade med oss både vindjacka, varma tröjor och regnkläder, då vi vet att vädret växlar hårt där. Men vi hade makalös tur med sol och åtminstone 14-15 C hela helgen.
Jag bara älskar fredag eftermiddagar. Idag hämtade jag Caesar i skolan och det var ett stort gäng barn och föräldrar som stannade kvar på lekplatsen på skolan och njöt av lite sol efter en regnig och kylig vecka. Temperaturen är nu nere i 12-14 C och vintern är här.
Känslan på fredageftermiddagen är så lugn och skönt. Vardagsstressen är slut på några dagar och det är familjetid de luxe. Om ett par veckor ska Caesar ha en sleepover hos sin bästis Gabby och jag sitter och kollar på om jag och Niklas ska passa på att bo på hotell en natt, ett hotell med spa och poolavdelning i sådana fall. Det vore inte helt fel.
Jag älskar ju att gå på spa och bokar in mig för ansiktsbehandling och massage med jämna mellanrum.
För er som bor i Sverige är det ju både prisvärt och trevligt att åka på spa till den polska rivieran. I Sopot utanför Gdansk har vi övernattat några gånger. Det är en trevlig och vacker badort. Är du intresserad av att åka på spa i Polen med flyg eller båt hittar du mer info på polenresa.se. Jag har varit in och kikat där med jämna mellanrum och pratade med en kompis om att vi skulle åka på spa-resa, men det blir aldrig av och till slut åkte hon med en annan kompis och hade en underbar långhelg i Gdansk.
Detta inlägg är sponsrat och bilder lånade från polenresa.se.
Vi har ju levt med ett rekord av noll antal flygningar under de 8 månader vi har bott här. Det har inte hänt någon gång i mitt vuxna liv tror jag. Som fattig student kanske, men det är inte ens säkert då. Nu har vi bokat in oss på en helg till Nya Zeelands huvudstad Wellington, nästa gång det är röd måndag. Det råkar faktiskt sammanfalla med Sveriges nationaldag.
Ingen av oss har haft så stort ressug, då sommarmånaderna här omkring bara är helt ljuvliga och det finns så mycket att se och göra inom några timmars körning från Auckland.
Däremot har vi saknat något man är oerhört bortskämd med när man bor i Europa: weekendresor. Att bara kunna hoppa på ett plan och ha hur många historiska, härliga städer som helst inom räckhåll. Alla dessa städer är varierande kulturellt och geografiskt.
Det finns ju inte riktigt här, men Wellington minns jag som en mycket trevlig stad när jag var där senast...året var 2005.
Som anställd på Air New Zealand får man tillgång till personalbiljetter, precis som på de flesta av västvärldens flygbolag. Vi är vana med att flyga mest på restresor, men med ANZ får vi 50% rabatt på inrikesbiljetter med platsgaranti, vilket är rätt attraktivt. På utlandsbiljetter är samma deal 25% rabatt. Man kan även boka restplatser till ett billigare pris, men då vet man ju aldrig om man kommer med.
Nya Zeelands största insjö är resultatet av världens största vulkanutbrott som har skett under de senaste 70 000 åren åtminstone. Sjön är massiv, så det är svårt att förstå magnituden av det som hände där för 26 000 år sedan, då detta första stora utbrott tog plats.
Mellan orten Taupo och norrut mot Rotorua går vad som kallas Thermal Explorer Highway, så i detta område finns mycket thermalaktivitet, varma källor, pysande vulkaniska områden och mycket friluftsliv som alltid här på Nya Zeeland.
Sjön är en stor lekstuga för semestrande nya zeeländare som åker hit för att campa, cykla runt sjön, göra bungy jump, parasailing med mera.
På vägen mellan Napier och Taupo passerade vi dessa vackra vattenfall som vi bara var tvungna att stanna vid. Annars finns inte mycket att se efter den vägen.
Vi var så glada för att för en gångs skull checka in på ett fräscht och snyggt hotell, här ovan ser du vår utsikt. Det hotellrum vi hade här är normalfräscht med Stockholms-standard, men för att vara här var det lyxigt. Hotellrum är ju inte jättebilliga på Nya Zeeland och bostadsstandarden sämre än hemma, så vi tyckte stället var superfräscht, så glada blev vi.
Fint poolområde, finfin service, cyklar till utlån och direkt access till strandpromenaden in till stan, så här kommer vi garanterat bo även nästa gång i Taupo.
Vi lyxade till det med att dela på en skaldjurstallrik till senlunch/middag dessutom. Skaldjur är ju bara bäst!
På väg hemåt till Auckland stannade vi till på thermalområdet Craters of the moon. Det var en fin promenad, men i ärlighetens namn har jag blivit lite för bortskämd med fina thermalområden genom åren, så det var inte tillnärmelsevis det finaste området jag har sett. Det bästa stället i området hittar du HÄR!
Den lilla staden Napier hade den goda smaken att drabbas av en stor jordbävning år 1931, vilket innebar att stora delar av innerstaden byggdes upp i art deco-stil. Jag är något svag för just art noveau, men även art deco, så jag hade sett fram emot att åka dit. Dessutom var östkusten på nordön helt oupptäckt för oss och det går ju bara inte för sig, eller hur?
Vi drabbades av ösregn fredag och halva lördagen, så det blev långa fikastunder, lite bilåkning, shopping och ett finfint thermalbad, Ocean spa, under de dagarna. När regnet lättde visade sig staden från sin bästa sida, som den fina badort och vinort det ändå är.
I sann nya zeeländsk anda byggs inte många höga byggnader och inte heller i denna stad, där innerstaden består av 1-3 våningar.
Så himla fina byggnader! Är du själv svag för någon speciell arkitektonisk stil?
Äntligen lite sol!
En bild på badet Ocean spa, lånad från deras hemsida.
Många av våra vänner och bekanta här i Auckland ojjar och ummar sig över Waiheke island och vi tänkte att det är nog en fin ö, men den visade sig vara mer mångfacetterad och charmig än vi trott.
Här nedan är lite bilder från vår biltur runt den östra, ödsliga delen av Waiheke. Den västra delen är där vingårdarna, sommarhusen och även de 8000 bofasta finns. Waiheke visade sig vara en härlig mix mellan den totalt ohippa, lite bonniga urbefolkningen, de excentriska konstnärerna och de chica Aucklandsborna med dineros.
Jag gillade det faktum att så många olika element och människor kunde hittas här. De bidrog alla till den mysiga stämningen och den vackra naturen drog inte ner omdömet heller.
Ön är som norra nordön komprimerad på liten yta. Med många olika sorters natur och just mixen av befolkning och besökare blir ön som en crash course i norra nordön. Lägg därtill restauranger och vingårdar i världsklass, så har du en vinnande helgmix.
Det faktum att vi har bilfärja hit direkt från vår förort gör ju inte saken sämre. Det går även många båtar till Waiheke island från båtterminalen i Auckland CBD(=city).
På ön tar man sig lättast runt med bil, men den västra delen är rikt trafikerad av lokalbussar och resten av ön går att nå med olika rundturer och turistbussar. Det finns många vandringsleder och cykelleder runt och på ön. En led leder runt hela ön, men den måste man ha rätt många övernattningar på för att göra den hela.
Här nedan ser du vingården Man O´War, där vi åt lunch i söndags. Oerhört mysigt ställe och mysigt läge.
Ön är full av små vikar och stränder. En del jättefina stränder ligger i anslutning till badorterna i väster. Andra kan man vandra till eller åka bil till. En del stränder och vikar nås lättast med båt och rätt mycket mark på den här ön är privat, mycket mer än man är van vid på Nya Zeeland där nästan all vacker strandlinje är statlig och tillgänglig för alla. På Waiheke är det mycket vinodling, storbönder och en del superrika godsägare med. :)
Vår tapastallrik på Man O´War. Caesar fick en så söt barnpåse med smörgås, popcorn, frukt, kaka, en ballong och såpbubblor, så alla var vi nöjda och glada.
Man O+War bay. Det är bara att konstatera att livet i Auckland bjuder på mycket hög livskvalitet.
"Jag har sett att det har googlats en del på mina Paristips den senaste veckan och det börjar väl bli säsong för April in Paris gissar jag. Här kommer mitt inlägg med personliga favoriter för er som har missat det. Enjoy!"
Paris är en stad där jag har varit mycket och där mycket både otokigt och totaltokigt har hänt i mitt liv. Men allt det är inte till för att nämnas i sådana här officiella sammanhang utan tillhör min vilda ungdom.
För dig som är där som turist har jag en del tips som även tål att nämnas i dagsljus, några riktiga smultronställen. En del kända, en del är mindre kända...
1. Parc Buttes Chaumont
Buttes Chaumontparken i nordöstra Paris är en riktig pärla. Tänk dig att du står på ett museum och tittar på en stor oljemålning från 1700-talet. Motivet på tavlan visar ett fantastiskt, dramatiskt landskap med broar och klippor, målad i tung olja. Sedan kliver du in i tavlan och vips, så befinner du dig i Parc Buttes Chaumont.
Denna park är till stor del konstgjord, men inte desto mindre fantastisk ändå. Lite mer info och en karta hittar du på equipment.paris.fr
2. Parc de la Vilette
Om du tar metron till stationen Porte de Patin i nordöstra Paris kommer du ut i det stora området Parc de la Vilette där parisarna själva spenderar söndagarna med sina familjer. Här har vi picknickat med våra franska vänner. Därefter har vi fortsatt till den gigantiska lekparken som ligger i parken för att promenera söderut efter Quai de la Marne som går efter floden söderut.
Lekområdet här är bara fantastiskt!
3. Quartier Latin
Förutom att det nära dessa klassiska kvarter finns den kända kyrkan Notre Dame, som skymtar i bakgrunden, är dessa gågator mysiga i sig själva. Här är det fullt av pubar, barer och små restauranger där man kan äta set menues(formule på franska) för 10 euro och uppåt. Vi körde en sådan formule nu senast i dessa kvarter. Du är även nära Louvren, så ett lunchstopp här är att rekommendera. Dessa kvarter var tidigare studentkvarter, så när jag var yngre kunde man verkligen fynda bland de billiga restaurangerna, men priserna har letat sig uppåt, liksom i Paris och Frankrike i stort.
4. Montmartre
Montmartre behöver kanske ingen större introduktion, men faktum är att jag senaste gången i Paris slogs av hur lite turister det är i en rätt stor del av stadsdelen. Det är även fint i de turistiska delarna, men det lönar sig att avvika från dessa. Montmartre är ett område som är mycket större än man kan tro.
Stans mest centrala vingård. Enligt vår vän Didier är visst vinet inte så mycket att ha, men svindyrt ändå på grund av dess prestigefyllda odlingsadress. :)
5. Musée d´Orsay
Beläget i en fantastisk gammal tågstation på Seines södra flodbank, är detta ett av de vackraste museum jag vet. Är du liksom jag svag för impressionismen är detta muséet för dig! Vacker konst i fantastiska lokaler. Dessutom är museumet lagom stort och inte alltför tungt att ta in efter några dagar i den myllrande storstaden.
Jag landade sent på fredagkvällen i Istanbul och tog mig med pendeltåg och spårvagn till Hagia Sofia, där vårt hotell låg.
Jag klev ut och möttes av ett mysigt liv på gatorna och i parkerna. Det bästa var så klart att Nicke, Caesar och min svärmor Birgitta kom och mötte mig vid tåget - saknad lillkille sprang emot mig och satt på mig som ett plåster på vägen mot hotellet.
Jag hade bokat in oss på lilla mysiga Gul Sultan Hotel mitt i gamla stan och ett par minuter ifrån Hagia Sofia, Topkapipalatset och Blå moskén, så läget var topp! Här är utsikten från takterassen på vårt hotell där vi åt frukost.
På lördagmorgonen fick Caesar sova ut länge. Han hade varit vaken från tidig morgon på fredagen till midnatt på lördagen och antagligen fått i sig lite baciller i den turkiska värmen, för han spydde på natten. Vi andra åt frukost i lugn och ro och lät honom sova ut. Vi höll ett lugnt tempo under hela dagen för lillkillens skull.
Vi började med en promenad genom en park till Topkapipalatset och drack kaffe i parken. Köerna till alla sevärdheter denna helg var lång, då detta var sluthelgen för Ramadan. Det var med andra ord mycket turister från både Europa, Turkiet och mellanöstern. Vi passade därför på att njuta dygnet i Istanbul med att insupa folklivet mer än att bocka av alla "måsten" som finns i denna stad. Nästa gång, för det blir definitivt fler gånger till denna urmysiga stad!
Sedan gick vi förbi Hagia Sofia och promenerade bort mot Grand bazaar. Den visade sig tyvärr vara stängd pga storhelgen, så vi promenerade vidare.
Vi åt en underbar lunch på Amedros Cafe & Restaurang som hade en lite ovanlig meny för att vara en turkisk restaurang. Jag åt kyckling på en bädd av auberginepuré, väldans gott!
När vi sen eftermiddag funderade på om vi skulle gå tillbaka till vårt hotell eller fortsätta någonstans protesterade en trött Caesar högljutt. Vi kompromissade genom att sätta oss på en hop-on-hop-off-buss som tog oss genom Istanbuls centrala delar på ca 2,5 timme. 100 TL per vuxen kostade turen. Caesar sov och vi kikade ut och lyssnade på guidningen.
På kvällen vandrade vi genom en stor Bazar och det drog fint i shoppingtarmen, så mycket snygga grejor! Sedan hittade vi en fiskrestaurang Mostra Balik med en takterass med utsikt över Bosporen. Fiskrestauranger i Turkiet är mycket, mycket dyrare än andra restauranger och så var även denna, det kan vara bra att veta som turist. Fisken var finfin, men servicen var något oprofessionell.
Vi vandrade sedan hem i natten, upp för frukost på takterassen och sedan bar det av till flygplatsen för hemresa.
Vilken underbar helg!
Alla jag känner som någonsin har varit i Istanbul har sagt att staden är fantastisk, så mina förväntningar var rätt höga. De hade rätt - en urmysig stad!
Mer detaljer om helgen kommer, men just nu får du nöja dig med ett litet bildregn. :)
Ja, vart jag VILL åka i alla fall, för som fru till flygbolagsanställd vet man ju aldrig om man kommer med. Jag skulle ansluta mig till familjen i helgen var det tänkt, men då jag var tvungen att jobba på plats i Stockholm idag, blev det en lite för lång resa för enbart ett par dagar.
Då kom Nicke på den briljanta idén att vi istället skulle mötas för en weekend i denna stad. Några gissningar?
Bild lånad från airtours.se
.jpg)
