Piula Cave pool - flera badhål på Samoa

Nog för att havet och korallreven var finfina på Samoa, men det var också coolt med några till varianter av bad. Tu Soa Trench skrev jag ju om sist, det fantastiska sjunkhålet. Vi missade nästan Piula Cave pool, då vi åkte förbi det en gång av misstag. Vi var så glada att vi passade på att åka dit igen som ett sista stopp innan vi åkte till flygplatsen för att ta oss hem.

Med tanke på att vi badat i det salta havet hela dagen och var allmänt svettiga, då det var varmt på Samoa, var det underbart att upptäcka att denna pool bestod av kyligt färskvatten. Man kunde även simma in i grottan och ut genom ett annat hål om man var så modig. Jag simmade rätt så långt in i grottan, men inte tills det blev mörkt.

Vattnet var kallt och alldeles klart. Då vi kom dit på sen lördag eftermiddag var halva byn där med tror jag. Jättemysigt att detta bad var så lokalt och både barn och vuxna hoppade från grottans tak och väggar. Caesar kan ni se hoppandes på Caesars Youtube-kanal.

Tu Soa Deep Ocean Trench - bucket list check

Jag har sett Tu Soa Trench mången gång på Instagram, på sådana där konton med så coola resebilder att man undrar om de ställena liksom finns på riktigt. Det här gör det definitivt och har stått på min bucket list ända sedan första gången jag såg det.

Dessa magnifika grötliknande håligheter är ett par sjunkhål som kom till av underjordiska lavaströmmar för mången år sedan. Det finns en grotta mellan de två hålen så man kan simma mellan dom när det är lågvatten, vilket det var när vi var där. Jag måste säga att Deep ocean trench låter lite mer drömlikt än sjunkhål, men men.

För tidvatten är det, då hålen tar in sitt vatten direkt från havet som bara ligger några meter utanför hålen. Man kan alltså snorkla och se fiskar i det klara vattnet.

Stegen ner på 15 meter var lite läskig med en sexåring, men han var så modig så och även jag, så ner kom vi. Sedan ville Caesar hoppa ner istället för att ta stegen, men det kändes lite väääl högt för en så liten kropp även om han är en bra simmare.

En lokal familj äger marken och har även sitt hus på marken omkring sjunkhålen. De har en kiosk där man betalar en entrébiljett och parken runt omkring är jättefin med många fales som man kan ha picnic i med vacker utsikt över havet.

Samoa - världens mest kristna land?

När den första missionären landsteg Samoa på 1800-talet blev han uppäten. Ö-nationerna i Stilla havet har en lång historia av kannibalism. Man ansågs få kraften och visdomen i de människor man åt upp.

För det andra gänget som landsteg gick det bättre, otroligt bra dessutom. I den samoanska folkloren fanns det en profetia om att det skulle komma en ny religion utifrån som man skulle anamma, så när de kristna missionärerna ville sprida ordet passade det perfekt in i denna profetia. De välkomnades alltså med öppna armar.

Bilden nedan är från den stora katedralen i centrala Apia.

Idag anses 98% av Samoas befolkning vara aktivt kristna. Trots att jag visste att samoaner är extremt religiösa blev jag helt chockad över antalet monumentala kyrkor som fanns på Samoa. De är överallt, verkligen överallt! På en by med 250 invånare är det helt normalt att det finns två kyrkor i storleken enligt bilden nedan och ofta större och ännu tjusigare. En extremt stor andel av landets BNP måste gå åt till detta, för de är nybyggda och oerhört påkostade. Det gäller liksom att bräcka grannbyn.

Min samoanska körledare Simon har varit kommunpolitiker de senaste 3 åren, men nu som 27-åring ska även han starta en egen kyrka. Det ska bli spännande att följa honom i den resan. Även i Auckland finns det väldigt många kyrkor som riktar sig till samoaner och de övriga ö-nationerna, som alla är djupt kristna länder. Den sociala pressen att leva ett aktivt kristet liv är ju också oerhört stor, då man lever tight i de här storfamiljerna och alla går ju i kyrkan. Det är nog lätt att bli lite ensam om man väljer ett ateistiskt liv gissar jag på.

En annan väldigt exotisk sak är att man begraver sina familjemedlemmar framför huset. Ser ni gravarna vid huset på bilden ovan? Smått ofräscht kände jag först, men sedan tänkte jag att det är vackert att vilja hålla deras andar nära sig även i döden. Vi har ju en sådan rädsla för döden i vårt samhälle och gör allt för att hålla den ifrån oss. Den är ju ändå en del av livet. Gravarna framför huset var ofta mycket större och mer dekorerade än de här som jag lyckades fånga på bild.

Däremot kändes det konstigt när det hängde tvätt på gravarna eller då någon i huset tog eftermiddagsluren på en av dom. Det måste vara smått opraktiskt om man någon gång vill sälja huset med, men jag antar att husen på Samoa mer går i arv i släkten kanske.

Jag rekommenderar verkligen att ta del i en gudstjänst när man är på Samoa eller någon av de andra ö-nationerna. De stora kyrkorna har ofta 3-4 gudstjänster per dag och en av dessa kan vara på engelska. Vi besökte Peace Chapel i Apia och kan varmt rekommendera den kyrkan. Mycket musik och inget stelbent predikande. När vi var hölls en lång predikan om att attrahera mycket pengar i sitt liv. Det kändes också exotiskt ur ett svenskt mått mätt där det är fult att prata om pengar på ett sådant vis.

Fa´alavelave - vacker sammanhållning eller lyxfällan?

Det samoanska ordet fa´alavelave betyder social sammankomst och används för alla typer av fester och samlingar, men det står även för den samoanska känslan för kollektivet, där ekonomiska donationer till sin storfamilj, kyrkor och samhället i stort är vanligt. I genomsnitt ger samoaner bort över 17% av sin inkomst vilket är rätt extremt. Historiskt sett har samoaner i princip inte haft någon egen lön utan allt gick till det större kollektivet, eller de otroligt stora släktklanerna de lever tätt inom. Det är väldigt vackert med den generositet som finns, men det kan också vara betungande för de ofta lågbetalda samoaner som bor och arbetar här i Auckland eller i Australien.

Numera förväntas istället gåvor som ett sätt att försörja sina föräldrar när de blir gamla, vid giftermål, till fattigare släktingar med mera. Auckland är nog den största samoanska staden på ett sätt. Det bor fler samoaner här än i någon av städerna på Samoa där Apia är den största staden med 40 000 invånare.

Många samoaner migrerar hit till Nya Zeeland eller skickar hit sina barn för att få en möjlighet till högre utbildning samt en bättre ekonomisk framtid. De får då också en större möjlighet att skicka hem pengar till släktingar och pressen på många som bor här är stor. Det finns många låneinstitut i södra Auckland som enbart riktar sig till befolkning med rötter i Samoa eller någon av de andra ö-nationerna i Stilla havet. Pressen på att skicka hem pengar är så stor att det är rätt vanligt att ta stora, betungande lån för att kunna finnas där för släkten.

Tyvärr hann jag inte fota den gigantiska reklamskylt som alla åker förbi på väg mot avresan från flygplatsen på Samoa. Där visade ett stort varuhus lyxiga soffgrupper, teknik med mera och texten var typ denna: "Glöm inte att skicka pengar till er familj, så dom kan ha råd att handla detta hos oss."

Sakta, sakta förändras detta och fler yngre vågar bryta detta, då det kan innebära stora svårigheter för den egna ekonomin. Ni kan läsa lite mer om det i denna artikel från radionz.co.nz samt denna artikel i radioaustralia.net.au som även tar upp hur mycket samonaner ger till sina kyrkor, vilket osökt leder mig vidare till mitt nästa inlägg här på bloggen. Mer om Samoas extrema kyrkokultur i nästa inlägg alltså. :)

Bilder lånade från cdn.meme.am, westernunion.com och memegenerator.net

Vår fale på Lalomanu beach, Samoa

På Samoa kan man både bo och slappa vid stranden i traditionella fales, små rundade hus på styltor utan stängda väggar för det mesta. Vi hyrde denna fale som badhytt under vårt badande på Lalomanu beach.

Wihooo, äntligen bad! Med tanke på över 30C och hög luftfuktighet längtade vi alla efter att bada. Jag hade missat boka ett hotellrum med A/C visst och i den här värmen räckte inte vår takfläkt på långa vägar för att kyla ner oss.

Lalomanu beach är en av de mer turistiska på Samoa, antagligen för att den är lätt att ta sig till, då vägen runt ön går förbi här. Vi hittade sedan andra lite mer avlägsna favoriter där vi var helt ensamma, och som var både vackrare. Lalomanu är däremot en bra strand att stanna till vid som en introduktion till Samoa.

Jag gillar ju att fota utan så mycket människor i bilderna, men varken stranden eller vattnet var så folktomt som det ser ut här.

Som att köra genom en gigantisk, exotisk trädgård - underbara Samoa!

Haha, ja det var inte en lätt nöt att knäcka, det där med internet på Samoa. Hade vi kämpat fanns det internetkaféer och betaltjänster, men ett par av de vi provade var så dåliga att vi lade ner det projektet redan från början. Samoa har visst precis fått 3G och det kommer säkert bli annorlunda i framtiden.

Ett av skälen till att vi gillade detta underbara land var bristen på utbyggd turism, i kombination med att det var lättrest, vänligt och säkert. Ett annat skäl var så klart att det var oerhört vackert.

Vi bodde på ett mysigt och fräscht budgetställe i Apia, huvudstaden, och sedan hyrde bil som vi verkligen utnyttjade till max.

Att köra på Samoa är härligt. Förutom att vägarna är i riktigt bra skick, var det som att köra igenom en gigantisk, exotisk trädgård, då alla hus med tomt mot gatorna odlar vackra växter i grönt, gult och rött utefter vägen.

Takten var lugn, många körde 30kmh och helt plötsligt var vägen full av barn, grisar, höns med dunungar eller ett gäng bybor på väg till kyrkan. Stannade vi till var det alltid någon vänlig själ som körde upp bredvid oss med ett stort leende och undrade om vi var vilse eller behövde hjälp.

Skolbarn på väg hemåt. Ursäkta den dåliga bildkvaliteten. Du gissade rätt att bilden är tagen genom bilrutan.

Vi använde så klart bilen för att ta oss till fantastiska platser, korallrev, paradisstränder, vattenfall, badgrottor med mera, men mer om det i nästa inlägg. Efter att ha haft en heldags playdate för 6 barn hemma hos oss idag är jag småtrött. Imorgon landar farmor här i Auckland!

Hälsningar från Samoa

En liten hälsning från en vacker ö med sjukt dålig uppkoppling, Samoa!

Äntligen hittade vi på en resort med bra wifi, så nu passar jag på att ladda upp detta detta inlägg som jag försökt ladda upp under flera dagar.

Semestermode coming up

En endaste liten skoldag eller jobbdag återstår...

Jag håller på med den där bocka av-listan som alltid uppstår vid alla resor. Saker som måste avslutas innan vi åker helt enkelt. Det är bara en dryg vecka som vi är borta, men listan finns där ändå. Jobbgrejor, ett inlämningsuppgift på en kurs jag läser, bilskatt som ska betalas och en hel del administration inför PTA:ns senaste pengasamlare till skolan.

Lite tvätt på det och sedan ska flip flopsen, snorkeln och solkrämen packas. På fredag åker vi till Samoa!

Nedräkning till Fiji och Samoan head of state

Imorgon flyger vi - det känns fortfarande overkligt att kunna nå ett så exotiskt resmål på 3 timmars flygresa! Idag tvättar, städar och jobbar jag, köper myggmedel och lite annat smått och gott. Jag måste också leta på min kamera, den som jag aldrig använder längre. Jag är så lat, så lat och fotar bara med Iphone nu för tiden.

På söndag sjunger min kör för The head of state för Samoa. Det hade ju varit ytterst spännande att få vara med på. På ett sådant evenemang måste man klä sig respektfullt Samoanskt, vilket innebär lång kjol och täckta axlar för kvinnor och skjorta och långkjol för männen. Jag vet inte vad de heter, de traditionella kläderna, men de har olika specifika namn.

Här är en bild på min kör för att visa vad jag menar.

Det samoanska Facebookflödet - stigmata, familj och traditioner

Jag hittade inspiration från bortugal.se, som har skrivit detta roliga inlägg om hur Facebookflödet förändras när man flyttar utomlands.

Mitt Facebook-flöde består av två Nya Zeeländska flöden, ett från de personer som jag umgås med och bor nära här i östra Auckland och det andra flödet från mina samoanska körkompisar. I Auckland är det näst största språket samoan, då det bor en väldigt stor grupp samoaner här. Ge det några år, så kommer nog mandarin gå om tror jag, med tanke på alla inflyttande kineser.

Här nedan är Simon(klädd i vitt med röd blomgirlang), min underbara körledare i Auckland Gospel Choir. Han arbetar som kommunpolitiker samt pianist och pianolärare.

De olika collegen här i Auckland tävlar mot varandra i traditionell dans och Polyfest, som är en stor polynesisk festival med uppvisande av deras traditionella kultur är extremt stort. Alla är med, från ung till gammal, och deltar. Vi kunde knappt ha några körövningar i samband med detta, då inga hade tid att komma typ. För samoaner är detta extremt viktiga events.

Uppvisande av de traditionella krigartatueringarna. Dessa ser olika ut för olika släkter och de olika positioner man har i familjen om jag har förstått det hela rätt.

Återigen, stora klaner och mycket Gud. :)

Fler inlägg, detta från en 18-årig cool tjej, som hela tiden postar om sin relation till Gud, filmer med hennes vackra lovsånger och hur hon håller på sin oskuld fram till äktenskapet. Ganska långt ifrån den genomsnittliga svenska gymnasietjejens Facebook-poster va?

Det är så spännande att vara del i en grupp som kommer från en kultur som i mångt och mycket är så osvenskt det bara kan bli.

Samoaner är extremt familjekära, lever nära varandra i storfamiljer, traditionella och håller hårt i sin kultur och är väldigt religiösa. De är även extremt musikaliskt begåvade, då de lever musik genom de kyrkor de växer upp och lever sina liv i. De kommer aldrig i tid, utan tar det lugnt och stressar gärna inte.

Svenskar å andra sidan är självständiga och frihetssträvande. Vi har skapat institutioner istället för de storfamiljer även vi levt i tidigare. Sverige har den största andelen ateister i världen. Vi bryr oss heller inte särskilt mycket om vår traditionella kultur men arbetar hårt och stressar mycket.

Den stora nyheten som det debatterades hett om i april i mitt samoanska Facebook-flöde var ett fall av stigmata i Samoa, då en ung flicka som spelade Jesus i en kyrkopjäs ska ha börjat blöda så som Jesus gjorde. På Youtube och på bbc.com kan ni läsa mer om stigmata-fallet. De flesta av mina vänner var mycket skeptiska och det debatterades vilt med olika citat och utdrag ur Bibeln. Det här stigmata-fallet fick mig verkligen att inse hur extremt långt ifrån varandra vi är, svenskar och samoaner.

Miss Samoa är en extremt stor tillställning på Samoa, vilket det också verkar vara i andra ö-nationer i Söderhavet. De är verkligen superstars dessa tjejer och är med och representerar Samoa överallt som det verkar.

Planering inför Samoaresan

Samoa är en rätt liten nation och rätt outvecklad som turistnation, här saknas de stora resorten som finns på Fiji och Rarotonga här i Pacifika. Vi åker dit senare i år, men jag satt och kikade lite på boende där igår som det resefreak jag är.

På Samoa kan man bo i en Fale, som en öppen liten trädkoja på stranden. Jag bokade in oss de första nätterna på det här fantastiska stället. Det ser väl inte alltför dumt ut att ligga där och lyssna på vågskvalpet om kvällarna?

Som en dröm och billigt var det dessutom. Jag har nu funderingar på att låta hela semestern spenderas här, eller om vi ska växla till en mer traditionell och "familjevänlig" resort efter några dagar.

Resorten här nedan hade helt klart fått högst rating på hela Samoa och var inte heller extremt dyr. Man kan verkligen spendera pengar på att semestra här på öarna i Oceanien om man så säger, lite letande bland många resesidor för att hitta prisvärda alternativ.

Jag kan nog leva med att bo här med och här får också Caesar njuta av lite poolliv.

Naturen på Samoa verkar så vacker både i och utanför havet. Det här vattenhålet ligger helt klart på topplistan för utflykter. 90% av medlemmarna i min gospelkör här i Auckland kommer från Samoa, så jag tänkte mjölka dom på insidertips inför resan. Någon av er som har fler fina Samoatips?