Vi fick tips från folk i stan att det pågick en lördagsmarknad för lokalbefolkningen och vi som älskar marknader, pilade ditåt.
Folket på Fiji var verkligen otroligt gulliga och alla hälsade glatt på oss på marknaden, trots att de ser lite bistra ut på bilderna. :) Det märktes att det är mycket resortturism på Fiji, då folk kikade nyfiket på oss när vi vandrade omkring där. De flesta turister som bor i Nadi bor i Denarau, en separat stadsdel som är helt uppbyggt på ett gammalt träsk. Där vimlar det av stora villor, gated communities, lyxhotell och golfbanor och turister, rätt ocharmigt ställe.
Kumara, som detta kallas i Nya Zeeland, sötpotatis heter det i Sverige. Stapelvara i denna del av världen, men det är första gången jag har sett dom med blasten kvar.
Caesar tyckte att vi skulle shoppa lite fiskar och stod och trånade länge. :)
Efter några timmar i staden åkte vi tillbaka till stranden vi bodde på, åt långlunch med våra argentinska vänner och Caesar och lilla Luan gick omkring och hittade gamla kokosnötter som de försökte sälja på restaurangen där vi satt.
Efter 6 nätter ute på resorter såg vi fram emot att åka tillbaka till Nadi igen, med förhoppning om att få se lite mer vardagsliv. Vi åkte den vackra båtresan genom ö-världen och hoppade på transferbussen till vårt hotell på backpackerstranden Wailoloa.
Efter en frukost på stranden gjorde vi upp eftermiddagsplaner med ett Brasilianskt/Argentinskt par som vi träffade på båten ut från Nadi. Hon arbetade på Fiji 1 år och våra söner älskade varandra och vi föräldrar var alla lika resgalna och hade dessutom gemensamma drömmar om att segla jorden runt någon dag.
Innan vi skulle träffa dom tog vi en sväng in till Nadi stad för att vandra omkring där samt att se på den lokala lördagsmarknaden. Den här killen nedan var väldigt genuin och det var en ren slump att han stod i dörren till stans största souveniraffär när vi gick förbi. :)
Det märktes tydligt, även om alla vi träffade hävdade annat, att det fanns motsättningar mellan öns traditionella Islanders och den stora indiska befolkningen som kom till ön med engelsmännen under 1800-talet. Det har tidigare skett revolutioner i landet på grund av dessa motsättningar, men alla hävdade nu att det var så lugnt så.
Jag funderar på om engelsmännen tog med sig afrikanska slavar hit med, då många var väldigt mörka och såg rätt afrikanska ut i sina drag. Inne i Nadi kändes det lite som att gå omkring i städerna i Kenya och Tanzania, lite afrikansk känsla, vilket jag gillar. Ett folkmyller på många platser och folk hade dragit på sig lördagsstassen för en tur ute på stan.
Jag måste ju bara säga att den helklädsel i leopard som fanns inne i denna bil var helt underbar och läskig på en och samma gång.
Morfarsminnen! Min morfar gick alltid omkring med sin bärbara radio på landet, eller var det min egen pappa kanske? Jag minns inte, men hur som helst var det många år sedan jag såg sådana här.
Många vackra indiska bröllopsstassar i många affärer!
Efter 5 dygn på olika resorter började vi längta ut ur vår vuxendagis-bubbla. Det var härliga dagar utan tvekan, men vi längtade efter lite vanligt folkliv till slut. Paradise Cove var dessutom så pass lyxigt att det nästan inte kändes som att man var på en paradisö längre. Dessutom var vattnet inte lika närvarande här och stämningen lite kylig och snobbig. Det var roligare på resorterna med sovsalar helt enkelt. :)
Fina snäckor samlade på stranden...
...och vissa var ju mer spännande än andra... :)
Så himla lyxigt med á la carte-frukosten de hade på detta ställe, french toast med ananas och kokos, nom nom.
Caesar bodde på barnklubben på Paradise Cove, vi såg knappt till honom och dagen då vi skulle åka vägrade han bada i poolen till och med. De samlade eremitkräftor och Caesar hade 5 söta små eremitkräftor som han tog hand om. De hade filmkvällar och åt till och med middag tillsammans med barnklubben. Det var lite ovant för oss, men också härligt med lite skön vuxentid. Vi pratade, hängde i baren, spelade kort, läste och hade filmkvällar med vuxenfilm för en gångs skull.
Badade gjorde vi så klart och bokade in oss på parmassage på spa:t, riktigt bra massage dessutom, underbart!
Utsikten från baren mot restaurangen.
Caesar kom i alla fall och visade sina eremitkrabbor då och då i alla fall. Vi fick förbereda honom länge på att han inte skulle få ta med sig dessa krabbor hem. Han sade hej då till dom när båten kom för att hämta oss och jag bad personalen på barnklubben att släppa ut dom igen när vi hade åkt. :)
Vi tog båten tillbaka mot Nadi på huvudön efter 6 dygn ute på härliga resorts och såg fram emot att få se lite mer av vardagslivet på Fiji innan vi åkte hem.
Vi lämnade underbara Blue Lagoon Beach Resort och tog båten söderut genom Yasawa-öarna några timmar för att landa på vårt sista stopp, den lyxiga nybyggda resorten Paradise Cove.
Här fanns det inga sovsalar, utan vi hade bokat deras billigaste stuga, vilket var denna fina boning. Jag bara dooog när jag såg detta badrum och funderade över sätt att transportera med mig badrummet hem, utan att någon märkte det. Jag kom inte på någon lösning och i ärlighetens namn är väl ett utomhusbadrum trevligare i ett land som alltid håller sig över 25C än i Auckland.
Åh, det luktade en skön spa-doft över badrummet under hela vår vistelse. Jag vet inte riktigt hur det gick till, om det var alla blommor som luktade så gott. Jag letade i alla skåp efter svaret, tro mig.
Den här resorten gicks det hårt åt under cyklonen som härjade över Fiji i februari. Ni ser på palmerna bakom husen hur de ser skadade ut.
Vårt lilla radhus med veranda. Caesar hade en egen säng och på den låg en välkomstpåse från barnklubben med keps och vattenflaska i. På rummet hade vi en tv med typ alla aktuella biofilmer installerade, så vi körde lite filmkvällar i sängen här.
Efter två dygn på Octopus resort, med mestadels bad, läsande och hängande var det dags att åka vidare norrut några timmar, till den blå lagunen. Vädret var lite hårt, så vi fick klättra över berget för att stiga på båten på andra sidan, där det var kav lugnt.
Även på denna resort hade vi ju bokat plats i sovsal, fast vi fick veta att barn inte får bo i dessa. Inget annat fanns ledigt på resorten när vi kollade, så vi åkte dit och chansade. För en väldigt liten summa pengar blev vi då uppgraderade till en egen fin bure med eget badrum igen...
...med en ännu härligare utedusch denna gång, en dusch med trädgård liksom - underbart!
Blue Lagoon Beach Resort ligger så vackert, så vackert i en stor lagun, med ett jättefint korallrev som vi snorklade i. Vi lånade kajaker och här fanns även stand up-paddling brädor, en dykskola och lite diverse utflykter. Här fanns också Walking trails över ön och vi njöt för fullo av våra två dygn här!
Caesar och de andra barnen hade ett tufft jobb med att mata de exotiska fiskarna med bröd efter frukost. Caesar frågade efter så mycket bröd att personalen kom med en hel limpa till slut och alla fiskarna blev nog mätta. :)
Snorklingsdag.
I solnedgången vandrade jag och ett gäng damer upp för berget för att göra yoga med fantastisk utsikt över vattnet, bergen och solnedgången. Det var bara magiskt! En fin grej var att en tjej i serveringspersonalen var med och provade yoga för första gången. Jag gillade verkligen stämningen på denna resort och personalen verkade så glad och nöjd här.
Poolhäng mot havet, restaurangen och baren, så mysigt med alla sittgrupper och loungemöbler mot havet.
Jag hade som mål att delta i hantverksklasser, yoga och matlagningsklasser. Det blev yoga, men inget annat, men det gjorde inget, då dagarna ägnades åt havet, poolen, samtal och böcker. Kokoda är en fantastiskt fräsch fiskgryta, som jag gärna hade lärt mig laga, men jag ska googla fram ett recept nu i efterhand tänkte jag.
Så god mat här, det här är faktiskt efterrätten på barnmenyn, så lyxig även den och Caesar var mycket nöjd.
Efter två dygn lämnade vi motvilligt denna oas, ett så himla härligt ställe! Caesar sa att han ville stanna där 2000 nätter till och jag hade inte protesterat.
På väg mot den stora båten som skulle ta oss till vårt sista stopp på vår lyxbåtluff.
Vi hade bokat in oss på tre olika resorts i Yasawa öarna och det sjuka var att just dessa tre tillhörde samma ägare, fick vi veta, en Nya Zeeländsk ägare. Dels hade dessa tre resorter väldigt höga poäng på Tripadvisor och alla tre hade pool, fått omdömen om god mat, låg vackert till och inom en resonabel prisbild dessutom. Dessa resorter tillhörde helt klart de lyxigare på dessa öar, med god standard, barnklubb, el hela dygnet, wifi och pool.
Den första resorten, Octopus Resort, låg ca 2.5 timmars båtresa från Denarau marina i Nadi. Vi blev sedvanligt välkomnade med sång och musik samt en fin drink.
Vi har inget riktigt intresse av att betala 3000 SEK per natt för att enbart bo, så på Octopus Resort hade vi bokat sängplatser i sovsal om 4 personer(fast de var visst bara för vuxna fick vi veta). Sovsängarna som kostade 32 USD per styck och natt låg i en fin liten stuga, bure som det kallas, med eget badrum. Ena natten delade en äldre man vår lilla stuga, men nästa natt var vi ensamma i stugan.
Så underbart med utomhusdusch!
På alla resorter ute på dessa öar betalar man en helpensionsavgift, där mat tre gånger per dag, samt fri tillgång till rent dricksvatten ingår. Utöver detta finns en strandbar som säljer drinkar, snacks och smårätter. Priserna per dygn för mat på Octopus resort är ca 100 FJD per vuxen och typ 75FJD per barn, i dagsläget 400 SEK per vuxen och 300SEK per barn. Som sagt, att semestra på resorter i Fiji är inte helt gratis. Maten på alla våra resorter var väldigt bra, men allra bäst var den på Blue Lagoon Beach Resort.
Underbar fijiansk fisk åt vi till lunch och middag nästan varje dag, jag och Niklas alltså. Caesar valde typ hamburgare jämt...
Det var mycket barn på denna resort, nästan lite för mycket faktiskt. Den helgen vi bodde där markerade slutet på skollovet i Australien och början på skollovet i Nya Zeeland, så det vara maxat med barn.
Barnklubben på Octopus resort var rätt oinspirerad och klart den sämsta av de tre. Personalen på den här resorten kändes över lag inte lika glad som på de andra resorterna, där det var en helt annan stämning. På den sista resorten, Paradise Cove, såg vi knappt till Caesar på två dygn då han hängde på barnklubben hela tiden och till och med åt middag tillsammans med de andra barnen. Det kändes så ovant, men samtidigt mysigt att få vara lite själv med Niklas för en gångs skull.
Det är fullt aktivitetsschema på resorterna, med allt från yoga, till bybesök, snorkelutflykter, filmkväll, traditionell fijiansk vävning med mera.
Filmkväll vid poolen, som tyvärr fick skjutas upp, då det började regna.
