Vett och etikett när man reser är inte helt lätt

Vett och etikett på olika delar av jorden.

Julaftonslunch i Patara - St Nicolaus födelseort

Ja, tänk så passande det kan bli
ibland. Vi hade svårt att sålla
bland traktens alla sevärdheter.
Vi passerade bland annat två antika
städer som ligger på Unescos världs-
arvslista utan att stanna.

Vid lunchtid gjorde vi ett stopp vid
stranden vid Patara. Den är flera mil
lång och oerhört vacker. Även här råder
det byggförbud som gör denna region så
vacker. Inte ett hotell så långt ögat
kan nå!

En hungrig liten kille rusar fram och
den lilla strandrestaurangen var visst
öppen. Här intogs en enkel lunch i form
av köfte, turkiska köttbullar tillsammans
med några få andra turister och en magnifik
utsikt.

Nej, vi längtade inte hem till sillunch
och Kalles jul just denna dag. I denna
region sägs alltså helgonen Nicolaus,
som gav upphov till jultomten vara född.

Pinara eller Pınara

Vi satte oss i bilen för att åka
vidare längst kusten och dagens
mål var slutligen Kaş där julaftons-
kvällen skulle spenderas. Vårt första
stopp för dagen var Pinara, en lykisk
antik stad som heter Pınara på turkiska.

Vi åkte av från huvudvägen och skumpade
oss uppåt längs hårt åtgångna småvägar.

Det var det värt, för detta var synen som
mötte oss.

Ett helt berg full av klippgravar.

Två tips när man åker ut på utflykter
som barn kan tycka blir lite tradiga:

1.
Lek fram en story! Vi lekte tv-serien
Backyardigans och vi var här på jakt
efter ett gäng skurkgetter.

2.
Kompromissa. Här i Pinara fanns också
en fin amfiteater, men den skippade vi
att vandra till denna gång. Hellre en
glad Kejsare = glad familj.

En farlig skurkåsna kanske?! :)
Pinara var en magisk plats och
bristen på turister förhöjde
helt klart upplevelsen.

Thermalbadstoppen - en lista över mina bästa hot pots

Förra inlägget handlade om Dalyan
hot springs utanför Fethiye i Turkiet.
Thermalbad kom jag först i kontakt med
när vi var i Nya Zeeland på vår jorden-
runtresa för nästan 10 år sedan. Sedan
dess har det blivit några riktigt fina
badupplevelser på Nya Zeeland, Island,
Bolivia, Ungern, Turkiet och Chile.

Här kommer då topplistan:

1.
Bolivia, helt ensamma i en magisk
nationalpark på 5000 meters höjd
var vi alla höjdsjuka och kokablads-
stinna(don´t ask!). I ultrarapid
pga höjden bytte jag och Nicke om
till badkläder och badade i en källa
med utsikt över laguner i olika
färger med berg runtom i svart aska.
Jag glömmer det aldrig!

Bilden hittade jag HÄR

och jag tror banne mig bilden är tagen
precis där eller väldigt nära, då jag
känner igen den fantastiska naturen
från de andra bilderna.

2.
Island, här badade vi i många bad.
Vi tältade och insåg att det kostade
lika mycket att gå på traktens lokala
hot pots som att duscha 10 min på
campingen. Höjdpunkterna var ett stort
bad på nordöstra Island och en skola
med thermalbassäng vid fjordrarna i nord-
västra Island.

3.
Dalyan hot springs i Turkiet, det var
en magisk dag, vid en magisk sjö, med
en magisk stämning. En sagodag...

Dalyan hot springs

Så där ja, efter att ha kikat på
de vackra klippgravarna styrde vi
kosan mot ett av traktens Thermal-
bad. Efter att ån tagit slut kom vi
ut på en vacker, vacker stor sjö.
I strandkanten på en ö låg badet.
Där var lokala gubbar och damer,
det luktade fasligt illa och erbjöd
rätt ruffiga pooler inomhus och
utomhus.

Läget var magiskt och den oerhört
genuina känslan gjorde detta till en
upplevelse vi kommer bära med oss
i våra hjärtan länge, länge.

I denna runda byggnad låg inomhuspoolen.
Tyvärr är alla bilderna inifrån denna
suddiga som få, så jag bjuder inte på
någon av dom här.

Skönhet...

I den kyliga kvällningen satte vi oss
i vår lilla båt igen, svepte alla
kläder om oss och satte på värmen
i bilen. På väg mot Fethiye stannade
vi i Dalyan för att införskaffa en
födelsedagstårta.
Ingen dålig kalasdag alls!

Dalyan - vi firade födelsedag!

Nordost om Fethiye hittade vi Dalyan.
Det visade sig vara en söt liten by,
som ligger vid ett floddelta. Denna
dag var Kejsarens 4-årsdag och han
önskade sig en enda sak, att få bada.
Vi hyrde en egen båt...

...som körde oss in i Dalyan och förbi
de första Lykiska klippgravarna vi såg
på denna tripp, men knappast de sista!

Den mysiga byn Dalyan, med strandpromenad
på ena sidan floden...

...och dessa magnifika klippgravar
på andra sidan floden.

Men vår båttur tar inte slut här...

...to be continued...

Dreamliner - eller nightmareliner?

Norwegian har ju onekligen drabbats av många
barnsjukdomar vad gäller deras långdistansplan,
de ypperligt välkända Dreamlinerplanen.

Niklas arbetar med planering av flygplans-
trafik och jag frågade honom häromdagen vad
som har gått så fel. Han första påpekande var
att planen var för dåligt testade innan de
sattes i trafik av Boeing. Hans andra synpunkt
var att Norwegian verkar ha underskattat
komplexiteten av att flyga långdistanssträckor.

Delvis är deras flygrutter komplexa genom att de
utgår från flera flygplatser, Oslo och Arlanda
och de blir så sårbara genom att de inte har några
reservplan att sätta in vid skador på något plan.

Tycker du att det är värt att resa långdistans med
Norwegian? Jag vet inte jag, inte just nu i alla fall...

Paragliging

Vid stranden i Öludeniz blev vi kontaktade
av en säljare för segelflygning. Både jag
och Niklas har drömt om att göra det och
när chansen presenterar sig en så här vacker
och varm dag till ett bra pris dessutom tog
Nicke chansen. Jag fegade lite och väntar
till nästa gång.

En bil tog honom upp på den snöklädda toppen
av Mount Baba, alldeles bakom Öludeniz.
Från 2000-meters höjd gjorde han sitt uthopp
och vi hängde vid stranden och väntade in
honom, med lite lekplatshäng.

När vi väl började se dom gick det så
snabbt att jag knappt han fotografera honom.
Dom gled uppe i luften i ca 30-40 minuter och
han kom ner till oss alldeles lyrisk!

Ser ni den lilla pricken? :)

Öludeniz

Någon mil från Fethiye ligger badorten
Öludeniz. Den är verkligen en turistor,
men som på hela denna kusten är avsaknaden
av gigantiska all inclusive-anläggningar
befriande frånvarande.

Vi hittade en restaurang vid stranden med
lekplats precis utanför - perfekt. Sedan
hyrde vi en liten båt med förare för att
ta oss ut till mytomspunna hippieparadiset
Butterflyvalley. Det är en liten dal med
strand som ligger under höga klippor och
man kan bara komma dit med båt.

Precis bakom stranden i Öludeniz finns det
en rejält stor lagun. Där började vår båtfärd.

Kejsaren får styra båten och bestämmer
sig snabbt för att det är en brandmansbåt.
Det är knappt så han vill släppa ratten,
men efter vår guides gedigna mutande med
både chips och kakor släpper han snabbt
ratten igen. :)

Vi närmar oss Butterfly valley.
Det var en fin liten dal, med
några enkla backpacker-bungalows
som var vilande under lågsäsongen.

Namnet kommer sig av en speciell
fjärilssort som bara finns i den
dalen.

Jag hade högre förväntningar på dalen
än vad som var verkligheten, men den är
säkert mer betagande sommartid och visst
är det något speciellt med svårnådda
platser med.

Nominera din favoritreseblogg!

På Travel Blog awards 2013 kan du
nominera din favoritreseblogg för året!

Nominerar du min blogg blir jag ju inte ledsen,
men det finns många fina bloggar därute. :)

Sju väldigt udda muséer

...det tipsar denna sajt om.

Vad sägs om ett penis- eller toalettmuseum?

Hade jag vetat att det fanns ett museum för
gräslig konst i Boston hade jag gått dit
förra året!

Ett tips - fortsätt på vägen förbi Kayaköy

Efter besöket i Kayaköy såg vi att vägen
fortsatte ut till vad som såg ut som en
båtförbindelse till en ö. Vi åkte alltså
vidare på den lilla vägen och såg också en
skylt mot ett kloster, som vi aldrig fick
tid att undersöka, nästa gång kanske...

När vi närmade oss havet förstod vi att vi
hade fått ännu en jackpot i Fethiyeområdet!

Vi åkte de små serpentinvägarna ända till slutet.
Där låg en paradisisk strand som var helt folktom
men med en öppen servering där vi satt och njöt av
solen och de magiska vyerna. Vi kände oss som vi
hade vunnit högsta vinsten och stranden är säkert
full av lokalbefolkning och väl bevandrade turister
under högsäsongen.

Vi ville knappt åka därifrån...

Ledighetstips!

Här kommer lite fina ledighetstips
för att maximera årets resdagar.

Kayaköy - den övergivna staden

Någon mil utanför Fetihye, på vägen
mot Öludeniz, ligger en spökstad i
bergen. Den beboddes fram till 1920-
talet av en grekisk befolkning, men
alla greker drevs då ut ur Turkiet och
staden har förblivit en spökstad sedan
dess.

Den lilla staden ligger verkligen vackert
upp över kullarna.

En upptäcktsresande spanar ut
över vidderna! Var inte rädd att ta med
barn ut på sådana här turer. Kejsaren
tycker det är spännande att vandra bland
ruiner och upptäcker alltid en massa skoj.

En liten spontan biltur bakom hotellet - wow vilket fynd!

Vi startade vår första dag i Fethiye med
en spontan biltur på vägarna bakom hotellet.
Jag hade sett på kartan i Iphonen att den
ledde mot en liten vik. Däremot var vi inte
beredda på all den skönhet den uppvisade.
Det är svårt att fota majestätiska vyer,
men vi var mållösa. Vi insåg vilken extremt
vacker del av Turkiet vi var i. Dessutom är
den lykiska kusten så oexploaterad. Den får
helt enkelt inte bebyggas så mycket och tur
är väl det.

Ni som tycker Turkiet är ett tråkigt och
oexklusivt resmål, ni har nog bara upplevt
de kända badorterna, åk till Fethiye eller Kas
istället.

Fethiye ligger verkligen vackert i en stor
skyddad bukt och det är inte svårt alls att
förstå varför denna plats är ett populärt
turistmål för turkarna själva. Inga stora
all inclusive-anläggningar så långt ögat kan
nå.