På färjan mellan Orient och New London

Längst ut på den norra spetsen på
Long Island kom vi till Orient, där
färjorna till fastlandet skulle
gå. Vi hade siktet inställt på
den sista färjan för dagen och
hann dit i god tid. Detta var en
excellent plan för att undvika
all trafik genom New York för att
ta sig norrut, samt himla charmigt.

Färjan var rätt liten och överfärden
kanske tog ett par timmar, jag minns
inte riktigt.

Nu lägger vi ut! Vi är alla tre rejält
trötta vid det här laget, efter en
lång flygresa, tidsskillnad, samt
bilkörning ut på Long Island.

Vi kom iland i New London som jag
hade läst rätt negativt i guide-
boken om, så vi körde vidare till
Mystic för att hitta ett ledigt
motell, i sann USA-anda.

Havet, havet, havet!

Jag och min man har en sak väldigt
tydligt gemensamt, vi älskar vatten
och hav. Vi tycker inte lika mycket
om skog. Jag kan tycka skogspromenader
är härliga, men också få en känsla av
instängdhet, myror och småkryp överallt
och inte samma känsla av fräschör och
ja, frihet antar jag.

När vi bodde på Gran Canaria var detta
utsikten åt höger...

...samt åt vänster när man kom ut
på strandpromenaden från vårt rum.

Detta är det absolut bästa jag vet
och jag smög mig ofta ut på en rask
morgonpromenad medan mormor och
lillprinsen sov. Att vandra efter ett
dånande hav är meditativt till tusen.

Jag drömmer om att bo kring ett varmt
hav någon dag, kanske får vi möjlighet
att bosätta oss lite längre perioder
i Spanien eller någon annanstans, vem
vet?

Drive in - alting...

Ett säkert tecken på att man befinner
sig i det stora landet i väst - drive
in-bankomater. Detta var den första
bankomaten vi fann vid flygplatsen...

Jorå, så att...

Man blir väl knappast friskare av
att inte ens behöva stiga ur bilen
för att köpa mediciner...

På väg till New England

För exakt två år sedan rest vi till
nordöstra delen av USA som kallas New
England. Om man åker norrut efter
kusten från New York kommer man dit
kan man säga. Detta är en del jag
alltid har gillat formmässigt,
älskat bilder på de karga stränderna
och de fantastiska husen i vitt med
liggande panel och underbara stora
verandor. Det är ju härifrån de
marina inredningsmärkena har hittat
sin inspiration.

På väg mot New York!

Självklart gav bilfirman oss en
jeep, så vi kunde känna oss som
äkta jänkare.

Vi startade turen direkt genom att
åka allra längst ut på den vackra
halvön Long Island. Vi hade bråttom
till färjan så jag hann inte fota
vår utfärd så mycket, men ju längre
ut vi kom ju ljuvligare blev det.

Små vita byar, lador som sålde eko-
logiska grönsaker, vackra hus och
charmiga kaféer...

Muchos poolhäng...

Ja, efter frukosten var det här omkring
vi hängde på dagarna. Vi kom hem rejält
brunbrända alla tre. Först blev jag lite
besviken över att det inte var ett stort,
luftigt poolområde, men nu när Kejsaren är
4,5 år gammal, inte simmar så bra och vill
springa omkring med sina söta kompisar,
visade det sig vara väldigt praktiskt.

Jag hade full koll på honom från solstolen.

Varje förmiddag körde mamsen och jag en
caffe freddo från Theas coffeshop vid
poolen och läste böcker i solstolen.
Jag som har pluggat har inte läst skön-
litteratur på länge, men nu så...

Jag fick dåligt samvete av att bada och
sola så här mycket. Jag vet att de flesta
som åker på badsemestrar gör så, men jag
kände mig nästan för lat och vet ni -
det var alldeles ljuvligt!

Mormor blev så förvånad över hur mycket
hon gillade ön. När jag växte upp var
solsemestrar på Kanarieöarna töntigt, vi
åkte alltid på cityweekends vi...men nu
ser hon hur härligt det kan vara. Lillfisen
frågade sista dagen om vi inte kunde stanna
en dag till! Det har typ aldrig hänt nästan,
han vill alltid hem...

Den vackra nordkusten

Av allt mitt resande har jag lärt mig
en sak, där det är platt och lättillgängligt
ligger hotellområden. Där naturen är
fantastisk, med scenerier, klippor och
vackra berg ligger inte hotellområdena.

Med detta i bakhuvudet gav vi oss iväg
på en biltur till norra kusten på Gran
Canaria. Mycket riktigt var det väldigt
vackert där! Tyvärr kunde vi inte stanna
var som helst, så de bilder som blev är
inte de coolaste scenerierna.

Vi var tyvärr för sent ute på dagen för
att hinna köra ner västkusten, som även
den verkar vara mycket scenisk och med
små genuina fiskebyar. Nästa gång ska
jag fasen hinna med hela den turen!

De enda som hängde här var lokalbefolkning
samt surfarna, några coola surfarstäder
passerade vi.

Lite raukar var det här, kör efter nord-
kusten om ni åker till Gran Canaria. Sedan
fortsätter ni efter västkusten och tipsar
mig eller gästbloggar här om det. :)

Några utkikspunkter hann vi med i alla fall.

Tro mig, det här berget med de fina
pastellfärgade husen som klättrade
efter bergväggen, var coolare på
riktigt, lyckades inte riktigt fånga det...

Fast i fållan?

En sak vi har gemensamt, vi som har
ett stort behov av att resa, är nog
ett stort frihetsbehov samt att vi blir
lätt uttråkade och vill se nya platser.

Jag är snart 40 år och har alltid
undvikit en sak - fast anställning.
Det andra kallar nödvändig trygghet
betraktar jag som att fastna. Jag har
svårt för den arbetsmarknadspolitik
vi har i Sverige, där många sitter och
mår dåligt och blir sjukskrivna för
att de sitter i sina fasta anställningar
och vågar inte testa på något nytt.

Jag är alltså ingen typisk trygghets-
narkoman, om ni inte har klurat ut det
ännu.

Denna vecka är min första arbetsvecka
någonsin där jag har en fast anställning.
Faktum är att det är min nuvarande chef
som fick upp ögonen för mig i våras om
att det inte är en livstidsdom för
arbetstagaren, utan mer för arbetsgivaren.

Jag har bara vågat binda mig till 80%
som en start och medan lillprinsen är
liten än, så kan vi lyxa med lite lediga
dagar innan han börjar i skolan.

Bamseklubben

När vi var i Thailand förra
hösten, åkte vi med Ving, för att ge
Kejsaren lite kul med barnklubb och
Lollo och Bernie. Han gillade det
verkligen, inte kvällsunderhållningen,
men barnklubbsdelen.

Därför körde vi på Bamseklubben denna
gång med Fritidsresor. Den är man tvungen
att boka i förhand medan man med Ving bara
anmäler sitt barn till de event man vill
på plats.

Tjejerna på Bamseklubben var så gulliga
så det inte var sant, stannade oss jämt
för att prata och kolla läget med lilla
Kejsaren oavsett om de var i tjänst eller
inte när vi såg dom.

Bredvid Bamse ser ni Anna i blå tröja,
en tjej Fritidsresor ska hålla hårt i,
vilket engagemang och genuint intresse
hon visade gång på gång.

Bamse eller någon av de andra figurerna
visade sig vid poolen ibland och deltog
i vattengympan eller annat. Barnen blev
så klart superglada av dom eller av
piraterna som kom och busade ibland.

Kejsaren bara älskade sina kaninöron
från första dagen på Bamseklubben och
grät när de gick sönder...

Jag hade önskat den flexibilitet som Ving
erbjöd och att man där alltid visste vad
man anmälde honom till. När det andra dagen
på Bamseklubben visade sig vara förberendande
för ett föräldrauppträdande visste jag att
vi var ute på djupt vatten. Lillkillen
tycker inte om att stå på scen och sprang
ut ur lokalen när jag kom dit för att titta.

Ett program för veckan hade varit att
föredra, så hade jag kunnat låta honom
hänga vid poolen den dagen istället.Han
blev lite motvillig mot Bamseklubben efter
den upplevelsen. Mer flexibilitet önskas. :)

Vår lägenhet på Playa Feliz

Ni har ju sett hotellet
utifrån, men hur var då
lägenheterna. Jag tillhör
typen som aldrig hinner ta
någon bild innan vi har
dragit in alla våra grejor
och brett ut oss överallt.

Därför blir det aldrig några
snygga bilder på hotellrum
i min blogg.

Vi bodde i en tvårumslägen-
het på nedre botten. Den bestod
av ett vardagsrum med öppet
kök och bäddsoffa. Vi hade
flera barnkanaler på tv och
svenska svtworld om man inte
klarar sig utan svensk tv ens
en vecka. :) Det fanns gratis
wifi i området, men nätverket
nådde inte oss som bodde längst
bort på resorten.

Badrummet var fräscht och stort
och vårt sovrum hade sköna sängar
från Hästens samt stor garderob.
Vi trivdes bra i lägenheten, men
det bästa var att kunna ta power
walks på strandpromenaden på
morgnarna och gå efter havet för
att ta sig till poolen eller
till restaurangen. Jag bara
älskar vatten om ingen mot
förmodan förstått det än. :)

Varje kväll satt vi och läste
eller spelade kort på vår stora
terass ut mot gräsmattan och havet.

Kejsaren smutsade ner sina fötter
så förskräckligt en dag och skulle
prompt bada dessa i städhinken.

Söndagsmarknad i Teror

I receptionen i Playa Feliz frågade
vi den underbart serviceinriktade
receptionisten efter en mer genuin
marknad och vi fick två tips av
henne. San Mateo och Teror. San Mateo
är mer en matmarknad, så vi valde bort
den med tanke på att vi bodde med
halvpension. Jag har heller aldrig
tillhört gruppen som gillar att laga
mat på semestern.

Vi passerade San Mateo på vägen mot
Teror och det såg ut som ett ytterst
charmerande ställe!

En av specialiteterna i Teror är
den speciella typ av salami som
produceras där.

Teror är en vitkalkad väldigt söt
by som ligger i en vacker prunkande
dal uppe i bergen. Från Bahia Feliz
tog det max en timme att köra dit.

Gran Canaria är ingen stor ö.

Ostar och kakor. Marknaden bjöd
på allt från grönsaker till leksaker
kläder och i ett stånd kunde man
till och med fotografera sig själv
sittandes fast i ett äkta hajgap. :)

Små söta torg överallt.

Den vackra kyrkan hann vi aldrig
in i, men den var ett populärt
utflyktsmål med horder av människor
som gick in och ut ur den.

Den mest fantastiska gatan vi såg
var den lilla gågatan som passerade
kyrkan. Små söta hus i mängder av
vackra färger.

En vy över kyrkan igen.

Underbara små hus, man blev ju
så kär, så kär.

Detta är verkligen en mysig by
och vi sade att om vi passerar
den igen någon gång, sover vi
över på ett pensionat. Tänk att
sitta här med en kopp kaffe i
skymningen och vandra genom
gatorna på natten här...

Vi köpte inte mycket, åt en
god smörgås med ost och gris-
kött som var fantastiskt god
och köpte små kakor med sockerlag
och anis.

Lilla Kejsaren fick en snygg
hatt, men blev mest glad över
sin nya boll med racket fäst
vid den med en gummisnodd, en
riktig hit i hans värld.

Blue Village Playa Feliz

Här följer ett litet bildregn
från hotellet vi bodde på i
Bahia Feliz på Gran Canaria.

Vi bodde på Playa Feliz ett Blue
VIllage-hotell, vilket är ett
av Fritidsresors koncept för
barnfamiljer, med Bamseklubb
och hela kitet.

Jag hade valt hotellet för
att det var havsnära, såg
fräscht ut och hade ett bra
pris. Jag tror vi tre betalade
11 500:- för en vecka med
halvpension samt Bamseklubb.

Snygga låga bungalows direkt
vid havet.

Först blev jag lite besviken
över att hotellet enbart hade
en pool men ju längre veckan
gick såg jag de klara fördelarna
med det. Kejsaren kan ännu inte
simma mer än några meter och har
nått åldern då han börjar springa
omkring med kompisar. Det var skönt
att alltid ha överblick över hela
poolområdet från min solstol utan
att mer än lyfta blicken från min
semesterdeckare.

Jag tog mig ut på en underbar power
walk åtminstone varannan dag innan
de andra två hade vaknat. Att gå
efter havet är ju det bästa sätt
att vakna på som finns.

Jag deltog även i vattengymnastiken
som anordnades varje dag. Det spelades
även vattenpolo, erbjöds gympapass
utomhus på morgon och kväll samt
provdyk i poolen för den som ville.

Det blev mer och mer familjär
stämning ju längre veckan gick
och det var trevligt att småsnacka
lite här och där med bekanta
ansikten.

Middagen åt vi däremot på
systerhotellet Hotel Orquidea
som var större och hade större
bufféutbud. Kejsaren njöt av
barnbuffén samt lite annat vi
plockade till honom. Jag och mamma
älskar skaldjur och efterrätter, så
vi högg in på det. Buffén var absolut
okej och varierande, men efter en
vecka räckte det mer än väl.