Jag har haft en lite glidande känsla av irritation de senaste veckorna och den har vuxit ju närmare avresa vi har kommit. Nu med bara två dagar kvar i Sverige har jag identifierat irritationen som resfeber! Jag blir inte nervös av några månaders oplanerad jorden runt-resa, då jag vet av erfarenhet att så länge man har tillgång till pengar och sitt pass klarar man sig var som helst så länge man befinner sig på en fredlig och någorlunda trygg plats.
Men nu är jag helt enkelt lite nervös för den massiva oklarhet vi står inför de kommande två åren av våra liv.
1. Jag är lite nervös inför boende, då det är en viktig pusselbit för mig mer än Nicke som trivs i vilken stökig skolåda som helst. Bra skolzon, ett boende vi kommer trivas med samt inte allt för dyrt. Då vi vill hyra möblerat är våra möjligheter till drömboende begränsat, men det ska bli skönt att hyra möblerat. Efter att ha rensat och rensat onödiga saker i detta hem är jag sjukt trött på att äga saker.
2. Hur kommer vi trivas på Nya Zeeland egentligen?! Kommer Caesar komma in snabbt i det engelska språket och trivas i skolan? Kommer jag hitta bra vänner och sociala sammanhang jag kommer trivas med? Kommer Nicke trivas bra på sitt jobb? Vi har varit i Auckland och runt omkring på Nya Zeeland, men att vara turist och att bo är ju två olika saker. Allt detta kommer så klart att lägga sig med tiden och jag är innerst inne övertygad om att detta kommer bli två toppenår, annars skulle vi inte ha hoppat på denna möjlighet!
3. Är gräset verkligen grönare? De flesta människor reagerar ofta negativt på förändringar, det är rätt naturligt att tänka att man vet vad man har, men inte vad man får. Sådana känslor har jag gått med de senaste veckorna jag med, som annars älskar förändringar. Sverige har aldrig känts så fräscht som nu, de magiska kvällarna på uteserveringar, mina goda vänner och kvällens middag med Biff Rydberg på den utmärkta husmanskostrestaurangen Tradition i Stockholm var bara utsökt! Nu ska båda bilarna säljas imorgon och de sista lasten till återvinningscentralen göras så börjar vi bli rätt redo för avfärd faktiskt. På fredag bär det av!
Men nu är jag helt enkelt lite nervös för den massiva oklarhet vi står inför de kommande två åren av våra liv.
1. Jag är lite nervös inför boende, då det är en viktig pusselbit för mig mer än Nicke som trivs i vilken stökig skolåda som helst. Bra skolzon, ett boende vi kommer trivas med samt inte allt för dyrt. Då vi vill hyra möblerat är våra möjligheter till drömboende begränsat, men det ska bli skönt att hyra möblerat. Efter att ha rensat och rensat onödiga saker i detta hem är jag sjukt trött på att äga saker.
2. Hur kommer vi trivas på Nya Zeeland egentligen?! Kommer Caesar komma in snabbt i det engelska språket och trivas i skolan? Kommer jag hitta bra vänner och sociala sammanhang jag kommer trivas med? Kommer Nicke trivas bra på sitt jobb? Vi har varit i Auckland och runt omkring på Nya Zeeland, men att vara turist och att bo är ju två olika saker. Allt detta kommer så klart att lägga sig med tiden och jag är innerst inne övertygad om att detta kommer bli två toppenår, annars skulle vi inte ha hoppat på denna möjlighet!
3. Är gräset verkligen grönare? De flesta människor reagerar ofta negativt på förändringar, det är rätt naturligt att tänka att man vet vad man har, men inte vad man får. Sådana känslor har jag gått med de senaste veckorna jag med, som annars älskar förändringar. Sverige har aldrig känts så fräscht som nu, de magiska kvällarna på uteserveringar, mina goda vänner och kvällens middag med Biff Rydberg på den utmärkta husmanskostrestaurangen Tradition i Stockholm var bara utsökt! Nu ska båda bilarna säljas imorgon och de sista lasten till återvinningscentralen göras så börjar vi bli rätt redo för avfärd faktiskt. På fredag bär det av!
Det är klart att ni har resfeber! Det ska bli intressant att hänga med och höra hur ni upplever det! Önskar en bra resa!
SvaraRaderaTackar! Ja, det ska bli spännande och det kittlar i magen idag. :)
Radera