fredag 19 december 2014

Det där med att köpa en plats i solen

Jag vet att många är nyfikna och sugna på att köpa en egen lägenhet eller hus i solen. Vi insåg tidigt att vi inte ville ha något sommarhus i Sverige. Vi äger redan en villa och det är nog med jobb för oss och vårt villaområde blir dessutom som ett sommarstugeområde sommartid, med härliga stränder, klippbad och ekor i sjön nära oss.

Jag gillar varken myggor, kyla eller skog, så när vi firade Caesars första nyår på en sista minuten-resa i Antalya lärde vi känna en gullig dam som tittade på lägenheter där tillsammans med sin son. Vi blev lite inspirerade av henne, då vi såg hur prisvärt det var där och dessutom är driftskostnaderna i Turkiet härligt låga!


Senast idag hade vi vänner här på middag som undrade om vi inte var oroliga att bara bli lurade, bli av med pengarna. Nu är det väl så här att efter att ha haft ett jobb som har inneburit att jag ibland fört över stora summor pengar i förskott till länder som Kina, Bali, USA, Nya Zeeland och Indien och aldrig hittills blivit lurad, känns avståndet att föra över pengar till Turkiet eller Spanien inte så långt.

Men det gäller ju att vara påläst. Jag lusläser extremt mycket på internet inför ett sådant här köp. Hur ser lagstiftningen ut, vad finns det för fällor att gå i, vilka avgifter är brukliga i det landet med mera. Sedan gäller det att få en bra känsla för mäklaren.

När det gäller lägenhetsköpet i Turkiet såg vi helt enkelt efter ett halvårs kikande en lägenhet på en mäklarsida och vi ringde till dom. Tre dagar senare flög jag ner och blev omkringskjutsad av Bayram och hans assistent till en rad olika lägenheter i stadsdelen vi var intresserad av. Det gav mig en bra bild om priserna och vad man får för pengarna i olika delar av staden. Dessutom hade jag googlat upp att Antalyahomes.se är samarbetspartner med svenska Mäklarhuset, vilket kändes extra tryggt.

Det är viktigt att få en bra känsla för mäklaren, känna efter så de inte försöker pusha en till något snabbt, vilket kan vara ett varningstecken på oseriositet. Bayram hjälpte mig med besök hos notarien och att få abbonemang för vatten och el, bankkonton och allt man behöver. I Spanien är det inte mäklaren som sköter sådant, utan den notarie/advokat man anlitar för att genomföra affären.

När vi köpte lägenhet i Turkiet behövde man inget Taxnumber där, men det behöver man idag. Även i Spanien är detta en nödvändighet, att skaffa ett så kallas NIE-nummer. Nicke fixade ett sådant på plats tillsammans med notarien och det gick på en halvdag. Gör man det från Sverige har jag hört att det kan ta flera veckor.


I Turkiet är avgifter, vatten och el väldigt billigt. I vårt komplex finns pool, bastu och personal, så där ligger avgifter på 50 Euro per månad, men väljer man en lägenhet utan allt detta kan avgifter vara 5 Euro per månad. I Spanien kan avgifterna vara mycket högre än så, och här gäller det ju att se upp, då det kan dra iväg pengar. Vi har samma avgift i Spanien som i Turkiet, men skatterna i Spanien verkar vara mycket högre. Fastighetsskatten i Turkiet ligger på 200 SEK för oss per år, men lär vara en hel del högre i Spanien. Spanien tar ut kommunalskatt och har väldigt höga elpriser, så allt detta gäller ju att tänka sig för.

Lagfarten i Turkiet gick igenom på 3 månader, i Spanien på 1 månad ungefär. I båda länderna är det väldigt viktigt att kontrollera att säljaren av fastigheten verkligen besitter lagfarten och att inte fastigheterna är belånade vi övertagandet. För detta är det bra att betala någon som vet vad hen gör, för att slippa framtida problem. I Turkiet vet jag att i en fastighet bredvid våran lämnade byggaren landet innan någon hann få lagfart för sina lägenheter. Nu sitter de med lägenheter de inte kan sälja, då de inte har lagfarten för lägenheten... Det gäller att vara om sig och kring sig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar