När Caesar var 8 månader och jag var föräldraledig hoppade vi på en sista minuten till Kreta tillsammans med min kompis Kattis. Vi bodde på ett litet, enkelt lägenhetshotell nära stranden. På hotellet fanns en restaurang som levererade mat hem om man så ville, så jag och Kattis spenderade kvällarna på balkongen, tittandes ut mot havet och åt middag och fnissade som ett par tonårstjejer, så som det alltid blir när vi träffas.
Förmiddagar vid poolen, lunch på stranden, eftermiddagarna på stranden, en vagnspromend och sedan var det kväll igen. Vi hade en skön semesterlunk där och höll oss mest hemmavid. Både jag och Kattis har varit på Kreta förut, så vi hade inget behov av att hyra bil.
Jag hade alltid med mig en resesäng när jag reste med Caesar som liten, så himla praktiskt! Han har alltid älskat sin resesäng, en kul, liten koja liksom. Vi har alltid haft en dedikerad resevagn med, en sådan som flygbolagen har kunnat få slänga omkring som de vill, utan att vi skulle sörja den alltför mycket, om den slits ellet går sönder i deras hårdhänta bagagebehandling.
Det hårda livet vid poolen.
En bra UV-dräkt med keps som täcker barnens huvud bra är ju guld värd när man reser till soligare länder.
Utanför hotellet gick det direktbuss in till stan, så lite finfin shopping blev det med.
...för en gångs skull. Det har känts oerhört skönt med regnet idag, även om det nu inte blev någon inoljning av altanen så klart. Vi funderade på att åka till IKEA för att shoppa några lampor till hallen(Nicke drog ner glaskupan i golvet för ett tag sedan) och till Spanien. Däremot tänkte vi att ösregn i kombo med lönehelg var en dålig kombo. Bara besöket till Ica Maxi visade på det, shoppinghysteri har rått i Stockholm idag!
Idag har jag för en gångs skull njutit av regnrusket och har kört filmmaraton hemmavid.
Här är lite bilder från Caesars första utlandsresa(förutom en kryssning till Helsingfors), när han var 4 månader. Vi flög med min familj till Bergamo och hyrde bilar därifrån för att ta oss söderut till ett hus mina föräldrar hade hyrt.
En av veckans utflykter blev till kända Quince Terre, vilket betyder Fem Byar, som ligger i fantastiska Ligurien - så vackert!
Italienarna blev smått exalterade av den blonda bebisen och ropade "Cesare, Cesare!" i högan sky om honom. :)
Mellan byarna går det tåg, men det är även vackert att vandra. Nästa gång tänkte jag åka hit utan barnvagn, så ska jag vandra alla sträckorna. :)
...som jag sällan får även om jag är ledig varje fredag - obokad och utan jobb. Jag brukar ha jobb till mitt egna bolag som gör att jag blir sittande varje fredag ändå. Men inte idag...
Dagen började med ett besök i den Montessoriklass Caesar har fått plats i till hösten. Jag fick en kanonlugn känsla där inne bland alla barnen från åk 1-9 - så skönt! Även om vi inte kommer iväg till NZ till hösten, känns det bra att ha ett så bra skolalternativ klart här hemma.
Caesar med en fin kompis uppe på vår naturtomt.
Efter skolbesöket blev det en kopp kaffe på kafé, lunch med en god vän och sedan hem i tv-soffan för att mota den förkylning Caesar smittade mig med, sedan ett par vabbdagar i början av veckan. Superskönt och välbehövligt!
Även helgen är nästan obokad förutom middag och fotbollsträning på söndag. Vi får se om det blir någon inoljning av altanen eller om det kommer regna någon skur även denna helg. Ja, som ni hör - inte många knop alls...
...planerar vi just nu. Det blir mer strandpromenad och hav än folkdräkt och midsommarstång. Någon som kan gissa var det bär hän? ;)
I ärlighetens namn har jag varit rätt trött ett tag. Det känns som att det slitits i mig från lite väl många håll den senaste tiden. I och med att min ordinarie arbetsgivare haft lite ont om jobb i vår och en före detta arbetsgivare ringde och frågade efter mig jobbar jag numera på två håll. Nu däremot har min fasta arbetsgivare fått in mycket jobb, så de verkar ångra lite att de lovade bort mig på deltid och på heltid över hela sommaren.
Bilden på tre fina kusiner på sjön vid sommarstället känns vilsam.
Samtidigt som detta har vi ett hus att ta hand om med mycket trädgård som behöver återställas efter förra årets markarbeten, flera bokslut att göra privat varav ett är rätt meckigt, massivt pappersarbete inför Nya Zeeland. Utöver det har både jag och Nicke gått på en extrem diet för att tappa vikt inför läkarbesöket inför Nya Zeeland. De tar mer gärna emot en om man inte är överviktig och vi har tillsammans lyckats tappa över 17 kilo på en månad - men det har gjort att orken att blogga har brustit lite. Nu börjar jag återfå lite energi igen efter att ha bockat av flera stora måsten. :)
Det är sånt man gör när man vill flytta till Nya Zeeland, även om det är på ett tvåårskontrakt där vi till råga på allt måste teckna en sjukförsäkring. Vi kommer alltså inte ens inkluderas i deras sjukvårdssystem. Det gör man om man jobbar där tre år eller mer.
Läkaren vi träffade under de 4 timmar(!) vi var där hade varit på en konferens för de länder som har en liknande typ av procedur för immigranter, Kanada, USA, Australien mfl. Han berättade att Nya Zeeland öppet hånades för deras extrema läkarundersökningar. Men men, har vi något i kroppen, kommer vi få veta det nu. Kommer det kosta den Nyazeeländska staten alltför mycket pengar kommer vi då inte heller få visum dit. Så är det bara.
Vi har tur som bor i Stockholm, då enbart Sibyllekliniken och en annan klinik i Göteborg har rätt att göra dessa tester.
Här är bibban med papper som ska med ansökan utöver våra läkarundersökningsdokument.
Jag har äntligen tagit mig tid till att fixa en Facebooksida för vår lägenhet i Almunecar, 40 minuter utanför Malaga i Spanien:
Almunecarvelilla
1. Vi längtar galet mycket till Almunecar just nu, när lägenheten är fin och jag blir så totalt avstressad av att vara där, äta lyxfrukost med ägg, nybakt bröd, färskpressad juice och goda pålägg för 5 euro alldeles utanför dörren, vandra på strandpromenaden, sitta på balkongen och bara njuta av utsikten över havet...
2. Auckland, Nya Zeeland
Ja, nu vill vi ju bara ha klartecken för att vi kan åka, att visumet ska vara klart med andra ord, men det dröjer lite. Vi har mycket kvar att upptäcka av Nya Zeeland, stora delar av sydön samt östra delen av nordön mm... Vi är sugna på äventyret av att bo på andra sidan jorden!
3. Fiji är ett av de resmål som ligger högst på listan över resor från Nya Zeeland. Bilden under säger nog allt...
4. Tonga är nästa fina ö-grupp som vi drömmer om. Det finns säkert en bunt till i närheten av Nya Zeeland.
5. Hawaii är ett ställe som vi har tänkt åka till med, det vore ju kul och verkar vara väldigt vackert.
Sedan har vi hela Australien kvar att se förutom Sydney och det är ju knappast ett litet land heller. Synd bara att Niklas kommer ha 4 veckors semester bara... :)
Bilder lånade från inlinehaircourses.com, whymovetotonga.wordpress.com och straightatours.com.
Jag kikade in hos Liniz i morse och läste hennes finfina tips om resmål som är klassiskt familjerelaterade i Europa. Det födde en tanke hos mig.
Nu är det ju så att vi svenskar har begränsade möjligheter att flyga till spännande och annorlunda resmål utan en massa byten. För den som bor i London med familj öppnar sig ett imponerande smörgåsbord av spännande destinationer, men faktum är att vi svenskar har typ Bangkok och några till destinationer i Asien och USA att välja mellan om vi inte vill sitta där med en massa byten.
Detta bidrar nog till att vi svenskar, som i mångt och mycket är homogen grupp dessutom, reser till samma resmål och missar därför en oerhört stor del av världen. Jag får ofta höra att vi reser till så annorlunda ställen och hur orkar vi det? I min värld är det ju inte jobbigare att resa till något annat land i Asien än Thailand. Människorna är ofta lika vänliga, maten ännu godare och naturen mer orörd och fantastisk.
Vi har ju släpat vår femåring runt hela världen och det enda resmål vi har varit på som inte har varit barnvänligt är nog Amsterdam pga de extremt små trottoarerna och tätt med cyklar och människor överallt. Med barnvagn var detta ett stressande resmål, men annars måste jag ju säga att Panama, Nya Zeeland, London, Turkiet, Kanada, Filippinska övärlden, Hong Kong och en rad andra resmål är alla lika barnvänliga.
Caesar på lekplats i Puerto Rico:
Kan det istället vara så att stressade föräldrar som inte vill spendera sina semestrar släpandes omkring på kinkiga barn till restauranger eller museum gärna åker på All inclusive och barnklubbshotell? Dessa hotell är ju väldigt föräldravänliga, eller har jag fel?
Caesar på Bamseklubb, som han deltog i en timme till hans mammas förtret: :)
Vad säger du, är det barnvänligt eller föräldravänligt, eller kanske rentav familjevänligt? Jag måste ju medge att Lollo och Bernie-hotellet i Phuket gjorde Thailand till hans favoritland i världen, även om detta resmål inte är det resmål vi vuxna längtar tillbaka till mest...
Vi fick en lista förra lördagen med dokument vi behöver för att få visum i två år till Nya Zeeland. Listan är lång och inkluderar allt från bevis på att vi inte ha hepatit C eller cancer, att vi faktiskt har ett liv ihop, personbevis med vissa specifika uppgifter på, skolbetyg på engelska, intyg om arbetslivserfarenhet, registerutdrag på det hus vi äger ihop, bilder som visar att vi har varit tillsammans mer än 12 månader, nytt pass för min del och läkarintyg angående läkemedel med mera.
Vi inväntar läkarundersökning samt ett par intyg från Nickes tidigare arbetsgivare och sedan är vi klara att skicka in ansökan till kontoret i London. Vi vill ju inte ropa hej än, trots att alla verkar tycka det är självklart att vi kommer komma iväg. Myndigheter är dock myndigheter och så länge jag inte har visumet i mitt pass känner jag mig inte alls säker.
Vi hade tänkt åka ner till Spanien över midsommarhelgen och jag och Nicke kan ju flyga på våra körkort, men vi vet inte hur vi ska få med oss Caesar, då våra pass kommer vara inskickade under ansökningsperioden de med...någon som har några tips?
Jag är galet förtjust i strandpromenader, klippor, ja att vara nära havet helt enkelt. Det var inte dumt alls att komma till 25 grader och solsken förra helgen...inte dumt alls...
Ja, Nya Zeeland ligger högt på listan. Det pratas mycket om sydön, men norra nordön är lite underskattad tycker jag. Det är oerhört vackert även där och har underbara stränder. Dessutom blir det ju varmare ju längre norrut man kommer på Nya Zeeland.
Vilket land tycker du är vackrast i världen?
Enligt
Vagabond finns tre av de vackraste flygrutterna bland dem som jag själv har avnjutit. Det tragiska i fågelsången är att jag knappt minns flyget från Santiago de Chile till Punto Arenas i Patagonien. Inte heller flygningen till San Fransisco där syrran gifte sig eller Kapstaden där jag själv gifte mig...
Däremot minns jag mycket väl flyget från Panama till vackra Palawan i Filippinerna och förra helgens inflygning till Malaga var även den oerhört vacker. Det gäller ju dels att tajma in rätt tid på dygnet samt klart väder.
Jag har den stora glädjen att ha blivit nominerad till årets reseinspiratör i kategorin Familjeresor av Apollo och idag är sista dagen att lägga din röst.
Klicka på bilden nedan och leta sedan upp mig rätt långt ner i listan:
http://resefamilj.blogspot.se/
. Tryck på "Rösta" och sedan är det klart.
Tack tack!
´
Inflygningen till Malaga i fredags var bara magiskt - så vacker! Till och med med en Iphone och speglingar i fönsterglaset var det en fest för fotolinsen. :) Jag längtar redan tillbaka!
Det är just det vi håller på att göra, jag har ju hintat om en eventuell stor förändring i resefamiljens liv...
Än så länge innebär det att Nicke har fått ett jobb i Auckland på Nya Zeeland, så just nu håller vi på med pappersexcersisen inför immigrationsansökningen. Vi måste ha rejält mycket bevis för vår relation, personbevis som måste innehålla vissa uppgifter, medicinska undersökningar och Nicke behöver även översättning av sitt examensbevis från KTH och arbetsintyg, så vi ringer och fixar papper, nya pass som ska ha längre giltighet mm.
Vi har pratat om att göra något liknande i flera år och som magi kom denna chans! Här finns precis ett sådant jobb Nicke vill ha, i exakt det land vi har pratat mest om i exakt tidpunkt som vi också hade planerat! Ibland är livet nästan läskigt...läskigt härligt alltså. :)
Önska oss nu lycka till med processen - vi känner oss inte alls säkra förrän vi har uppehållstillståndet klart!
Vi var nere i helgen till lägenheten i Almunecar och jobbade hjärnet för att få färdigt med inredningen nu när renoveringen var klar. Vi hade inte med någon borrmaskin, så att få upp tavlor och tv får vänta till nästa gång. Så mycket balkonghäng blev det således inte, utan vi jobbade in i det sista innan vi åkte hem igen.
Nu är den redo för uthyrning! Vill du hyra vår lägenhet i Spanien kan du maila mig på hagenmarie@hotmail.com!
Efter:
Caesar bara älskar sin våningssäng!
Japp, jag passade på att storshoppa kuddar på Ellos när dom hade superrea! :)
Så här såg lägenheten ut förra sommaren när vi köpte den:
Utsikten är lika ljuvlig då som nu!
Jag har den stora glädjen att ha blivit nominerad till årets reseinspiratör i kategorin Familjeresor av Apollo.
Med en 5-åring som bara i år har besökt 5 kontinenter och som redan kan lägga 30 länder till sin besökslista är det ju inte alltför konstigt kanske, även om jag knappast är någon charterräv. :) Våra resor hittar du HÄR!
Gå gärna in och rösta på mig 8-16 maj genom att trycka på bilden nedan och leta upp mig rätt långt ner i listan:
http://resefamilj.blogspot.se/
Tack tack!
´
Idag befinner vi oss på resande fot till Almunecar. Vi ska färdigställa lägenheten inför fotografering inför uthyrningssäsongen, beställa ny tvättmaskin, träffa byggare och vår advokat där nere...ett hektiskt dygn då vi åker hem redan imorgon av olika skäl.
Trevlig fredag!
När syrran med familj kom hit i helgen från Oslo körde vi en riktig turisthelg. Ett förslag som de, framför allt syrran, nappade på var att besöka ABBA-muséet. I ärlighetens namn visste jag inte ens var det låg, men det ligger ju precis bredvid Gröna Lund. Vi startade därför dagen med en lunch på Blå Porten, en klassiker som aldrig är fel. Deras sallader gick inte av för hackor.
Jag vet ju lite om ABBA så klart, men är knappast konnäsör. Däremot har jag lite inside-erfarenhet, då jag pluggade musik med ABBAs producents dotter förr i tiden, så jag har sett hans studio och fantastiska hem och allt. Han kallas ju den femte ABBA-medlemmen och var en väldigt viktig pusselbit i att få fram deras karakteristiska sound.
Entrépriset till muséet var smått chockerande över 200:- per vuxen, och de hade även en familjebiljett på 500:- för två vuxna med max tre barn. Det var kul att höra och läsa om deras möte och framgångar, men det roligaste var ändå de interaktiva delarna. Vi sjöng i studio, mixade ljudspår, dansade för att tävla om att bli bandmedlem med mera.
Hemma vid datorn kunde vi sedan spela upp ljuspåren med hjälp av numret på biljetten. Det var en kul feature att få dessa sparade. Det var ett väldigt turistiskt museum och skoj att ha sett. Däremot räcker det med ett besök för mig, så galen i ABBA är jag ändå inte.
