Colouring club - mitt tjejgäng

Jag har lärt känna lite folk här i Auckland trots att jag inte har något arbetsrelaterat gäng att hänga med. Här kommer en liten redogörelse kring mina sociala kontakter efter 5 månader i Auckland.

Skolan

Då föräldrar lämnar och hämtar sina barn i skolan samma tid varje dag om de inte går på fritids efteråt, sitter man ofta och småpratar lite utanför klassrummet. Då Nya Zeeländare inte är som svenskar, pratar man faktiskt med varandra mycket mer här, vilket gör det lättare att odla kontakter.

Colouring club

En mamma med barn i samma klass som Caesar, hade sett på Facebook att jag tycker det är kul med färgläggning av vackra bilder och bjöd in mig till de färgläggningskvällar hon brukade ha tillsammans med några till mammor i klassen. Så blev jag alltså medlem i Colouring Club.

Vi är ett gäng på 6 stycken som ses hemma hos varandra, dricker vin, pratar och färglägger. Vi bor alla nära varandra och det är bara ett så mysigt sätt att umgås på. Den här helgen startade med en träff hemma hos Sheryl.

Det är dessutom ett oerhört kul sätt att få inblick i samhället här och alla kulturella skillnader som finns mellan Nya Zeeland och Sverige. Även om båda länderna har stora likheter, skiljer sig de nationella psykena sig åt något enormt.

Ny för gänget igår var Kate, en oerhört rolig tjej som är grafisk designer. Hon avslutade ett långt kontrakt innan jul och är just nu mellan jobb. Hon är dessutom huvudinkomsttagare för familjen, då hennes man visst är en free soul, så himla Nya Zeeländskt liksom, så hon var lite stressad av detta.

Vi i Colouring club hänger en del tillsammans med våra barn, som gärna leker med varandra på loven eller efter skolan.

Gospelkören

Jag är ju verkligen den udda fågeln i gospelkören som annars mest består av 20-åriga samoaner. De är oerhört begåvade och när vi musicerar tillsammans känns det att vi hör ihop även om vi kommer från extremt olika kulturer. Jag blev dessutom invald i körstyrelsen i tisdags och de finns visst planer på att göra mig till administrativ manager i framtiden som jag förstod det, men vi får se hur det blir med den saken.

Vår körledare Simon, med den svarta hatten på sig, är professionell politiker i Auckland sedan han var 24 år, en oerhört driven och en kärleksfull människa. Jag bara älskar det multikulturella Auckland!

Gitarrskolan

Jag tar gitarrlektioner varje vecka tillsammans med en mindre grupp män. Vi småsnackar och pratar en del och det är oerhört lätt att få vänner här om man går med i klubbar eller organisationer. Nya Zeeländarna är bara så öppna och med en no fuzz - häng med oss-mentalitet.

Yogastudion

När jag var nyinflyttad hade jag årskort på den söta, lokala yogastudion. Här gick hela gruppen ut och drack kaffe efter passet på onsdag förmiddag, så jag satt och hängde med dom lite som nyinflyttad och det var oerhört mycket värt. Nu går jag inte lika mycket på yoga på vardagarna och har inte heller samma sociala hunger längre. :)

Svenska föreningen

Jag har ju inte varit så himla engagerad i Svenska föreningen som finns här i Auckland, men jag har lärt känna en väninna som bor rätt nära mig, genom den. Ville jag, hade jag kunnat gå med i deras kör, gått på pubkvällar eller lekplatsträffar som anordnas här med jämna mellanrum. Jag har inte känt något behov, men det kändes lite tryggt när jag flyttade hit, att denna organisation fanns, om det skulle visa sig svårt att lära känna lokalbefolkningen.